Igår när jag kom och hämtade M på förskolan , så kom en fröken och pratade med mig. Allt hade gått bra under dagen. Sen började hon skratta och berättade att M hade seta och lekt med duplo bitar när en annan pojke kom fram och frågadeom dom skulle leka tillsammans med duplot. Visst , sa M. Men sedan efter ett tag tröttnade M på leken, då säger M till I - Det är "game over" på dig nu. Undrar om han får spela för mycket med wii här hemma? Dom skrattade gott åt det iallafall och det är ju tur det.

Idag kunde jag ha klappat till en person om någon från det företaget hade funnits i min närhet. Min telefon funkade inte. Jag ringde upp företaget jag har abonnemang med, dom skulle motringa mig eftersom jag har hemligt nr, men det funkade inte att motringa, så jag fick sättamig i kön igen. Nu fick jag prata med en "bruttilutta" som inte var så j'''a smart. Enligt mig då.Jag förklarade situationen och frågadeom hon kunde motringamitt jobb istället. Men se ne, det kunde hon inte då. Jag hade inte angivit det numret. Jag taladeom att hon fick ju det nu samtmitt personnr, men tji fick jag det gick inte att göra så. Jag blev vansinning. Detstodpå min sida att jag inte betalat en räkning, däravhade de stängt avabonnemanget. Men jag VISSTE med säkerhet att jag inte missat betala. Den endaräkningen jag inte hade betalat var/är den som ska vara betald den 24/1, men det har ju inte ens varit. Jag försökte förklara att de kanske behövderinga från dagis, men hon gav sig inte. Jag tappade tålamodet och bad henne dra åt hel'''et. F som satt inne i arbetsrummet tappade hakan sen började hon garva. Jag visste ju att jag hade rätt, jag hade betalat. Så när jag slutade fick jag åka hem, ringa upp dom igen, dom motringde hem och ja hur var det då tror ni? JO; DOM HADE GJORT FEL!!!!! Jag HADE RÄTT!!!! Men tro inte att dom bad om ursäkt, nej då utan ett käckt - nu är det fixat! tack för det televerket. Men kan ju be om ursäkt när man har gjort något fel. Det kostar inget. Men hon som jag fick hjälp av var trevlig iallafall, vilket hon på dagen inte var. Nej, man skulle kanske sadla om och bli telefon hjälpare istället.

Nu vet jag vad jag vill ha när jag fyller. Men det är ju några veckor kvar så det väntar jag med hihi.

Kram på er alla.

 

Elisa

20 januari 2011 15:30

Skönt att det ordnade sig tillslut ändå:) man kan ju bli "galen" för mindre.
Kramisar vännen

http://www.brizen.bloggplatsen.se

 

~Anki

20 januari 2011 19:21

haha förstår att du blev vansinnig. vissa av dessa "hjälpare" kan vara så tröga så man har lust att krypa genom ledningen och strypa dom lite fint =P men skönt som sagt att dom ordnade det.
Jag har lite tur för då jag har problem med telefon/abonnemanget etc så ringer jag svågern, han kan för det mesta fixa det jag vill så jag slipper sitta och prata med nån dryg tjomme som inte fattar vad jag menar =)

kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu vet jag varken ut eller in. Ska det lösa sig? Kommer det att bli annorlunda? Hur kommer känslan att bli? Finns många frågor och antagligen flera svar än vad det finns frågor. Det är ju inte bara en sak frågorna gäller utan det är många. På fl...

Då var äntligen mina 3 år på Högskolan över. Idag kom svaret på den sista tentan, skolpolitik och det blev G. Det har varit många tårar, mycket med skratt, en hel del frustration och många timmar med studentlitteratur. Men nu är den tiden ett minne b...

Idag var det näst sista tisdagen på högskolan. Känns helt underbart samtidigt som det känns lite tråkigt. Alltså blandade känslor som snurrar i min kropp. Jag kommer absolut inte sakan alla läxor, böcker och tentor, men jag kommer att sakna många av ...

Många tankar som snurrar runt i min skalle. Har svårt att sätta fingret på vad jag ska göra, vilket beslut som ska fattas, hur jag ska agera mm mm. Men jag känner att jag måste agera. Men hur ska jag agera? Vad har jag att vinna och vad har jag att f...

Just nu är jag inne i en tuff period. Efter snart 3 år på distans på högskolan, håller jag på med C-uppsatsen. Vi fick välja på att skriva den själva eller skriva den 2 och 2. Jag och en kurskamrat valde att skriva den tillsammans. Vi tyckte att det ...