Ifredags kväll åkte jag och barnen + S till Sala.Kom fram strax efter 20,då blev det lite mat. Sen så kollade vi på tv.

På lördags morgonen var det svinkallt.S och jag satte oss i bilen för att åka först till Uppsala för att spela match. När vi kom till Heby började något pipa i bilen. Stannade och försökte kolla under huven. Ringde Jocke, han visste inte vad symbolen betydde. Sen körde vi vidare och S kollade i handboken, det var låg kylvatten nivå.Började kolla om vi hittade någon mack som hade möppet,men det var lite för tidigt för det i "ödemarken"

När vi kom till Järlåsa hade vi ingen värme kvar i bilenoch det började lukta konstigt. Vi stannade vid en lite Närbutik. Städerskan hördeinte när vi bankade på dörren. Det var ett hus det lyste i, gick dit och knackade på dörren men ingen öppnade. Det varju inte så många bilar ute. Men det var en bil som stannade, men dom blev jag bara arg på, det var 2 killar. När allt kändes totalt kört kom det en ängel. Det kom en bil en bit upp på vägen. Jag chansade att vinka som attan med armarna och hon kom till oss. Hon skulle in till Uppsala och jobba. Vi ficka packa in våra klotväskor i hennes bil och hon skjutsade oss hela vägen till Fyrishov där vi skulle spela. Tack M!

Vi vann där. Sen så fick S och jag åka med T till Sala. Men först stannade vi och köpte glykolmoch sen till bilen. Det var helt tomt där jag hällde i det. T och V åkte bakom oss hela vägen tillbaka till Sala om det skulle bli nya problem. Men det gick bra.

Sen var det dags att spela mot Sala, och den matchen kan vi glömma. Det var katastrof. Inget funkade för någon. När jag tänker tillbaka på den matchen så  känns det bara tomt. Jag kan inte minnas när någon av oss spelade så under våraa egna förmågor. Men nu är det bara attladda om och komma tillbaka till nästa helg.

Nu sitter jag hemma i soffan och bara är och känner mig tom inombords.