Vi hade studiedag idag. Först satt fritids samlat för sig och sedan avdelningarna för sig. Vi röhjde gärnet på våran avd, undrar vad våran kollega som är bortrest kommer att säga när hon kommer tillbaka. Men vi var alla med på det så då är det ju bara att prova. Det blev några ändringar till men vi måste ju pröva oss fram vad som är bäst. Eftersom jag är ny på jobbet (skolan) så vill man ju inte trampa någon på tårna. Dom som har jobbat ihop i många år vet ju hur den andra fungerar. Jag jobbar nu ihop med 2 som har jobbat ihop med varandra i många många år, men det som är roligt att se nu när den ena är bortrest är hur den andra kliver fram och fattar beslut, tar egna initiativ och kör på för fullt, är avlappnad och otroligt rolig, men när deen andra är där kliver han åt sidan och styrs mer eller mindre av den som nu är borta. Det tycker jag är lite tråkigt. Han kan så otroligt mycket, men jag tycker inte att han får visa det annars. Jag känner att jag följer med i det som dom gör fast jag ibland kanske har lite andra ideer. Varför kan jag inte stå på mig i det jag tycker? Om jag tycker annorlunda, jo, jag är rädd för att det ska bli osämja och sånt. Men nu har jag verkligen märkt en stor skillnad och om det fortsätter att vara så här dom sista dagarna det bara är vi så måste jag kanske sätta ner foten och säga stopp. Frågan är bara hur det kommer att låta och se ut på jobbet då. Missförstå mig inte nu, jag trivs med båda och båda är otroligt kunniga, men det är bara en som får visa framfötterna. Jag kanske ska ta upp det imorgon på mitt samtal med chefen. Vi får se.

Jag hoppas att den här veckan kommer att bli lugn och skön. De flesta barnen kommer imorgon ser blir det lite mindre barn för varje dag. Måste komma på något kul vi kan göra någon dag. Kanske baka lite på fredag och ha lite skoj. Vi får se.

På återseende!