Nu är det många år sedan min kära pappa gick bort. Tycker fortfarande att det är lite jobbigt. Eller det är kanske inte rätt ord. Jag tycker inte att det är jobbigt "jobbigt" men mina tankar är väldigt ofta vid denna tid på året hos honom.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så betydde min pappa otroligt mycket för mig. Min mamma och jag kom/kommer bra överens, men efter att pappa gick bort så blev vi liksom lite mer på vän plan än mor och dotter. Men sen är ju alltid mammor mammor och kommer med kritik, beröm och kommentarer. Jag vet att det är jobbigt att förlora någon,jag vet att man aldrig glömmer helt, fast det känns lite mindre ont efter en tid, jag vet att livet går vidare och jag vet att man blir stark av vissa saker som händer en, men ibland vill man inte förlora någon tidigt, ibland vill man inte glömma, ibland vill man inte gå vidare och ibland vill man inte bli stark. Just nu känner jag att jag bara vill vrida klockan tillbaka några år och få säga göra vissa saker till min pappa, så som att visa mina barn, min man mitt liv, hur det har gått för mig, göra honom stolt och en massa annat. Gör allt det om du inte redan har gjort det, man kan inte göra det allt för många gånger.

Idag funderade jag på en sak, man säger att ibland är allt svart och ibland är allt vitt. När man mår dåligt så är det mesta svart och när man mår bättre/bra så ser man ljust på tillvaron. Varför är det så? Är det något fel med färgen svart? Jag tycker att det kan vara trevligt med lite svart och lite tråkigt med vitt? Man ser ljust på tillvaron, ja visst, men varför? Livet är en dans på rosor, dansa på rosor gör ju ont, det finns ju en massa taggar. Nu låter jag kanske lite eller väldigt negativ, men det är jag inte, jag sitter faktiskt här och ler lite, vissa ordspråk eller vad man ska kalla dom tycker jag är väldigt märkliga.

Nog "dravlat" om det. Jobbet var inte en dans på rosor idag, mycke med småbråk och klagomål från en den ena än den andra, men så är det vissa dagar. Jag hoppas att morgondagen blir lite lugnare på den fronten.

Må så gott alla.

J; du vet var jag finns och det är bara att höra av sig. Det hoppas jag du vet. Jag vet att du har stöd hemma och från syskon, men ibland behöver man någon utomstående.